Igår blev den här veckans första träningspass för mig. På en onsdag alltså. Det var Zumba som gällde, tillsammans med mamma och svärmor. Och en massa andra såklart. 
Igår var det även Downs syndrom-dagen, alltså rockade vi sockorna. Det tyckte barnen var kul. 


Efter lämning på förskolan tog jag och småttingarna en promenad, och sen skjutsade vi en granne och hennes hund till stan på lite ärenden. 🙂

Uppladdningen före Zumba 😀
Det gick så bra att skaka rumpan😉


Ja, okej. Jag har väl någon ätstörning. Jag älskar mat. Och godsaker. Men jag har bkivit väldigt bra på att välja bort mycket onyttigt. Ungefär halva dagarna tänker jag "det är bara mat", "det är bara mat", "vänta i 5 minuter", "det är bara mat", "jag vet hur det smakar", "det är bara mat", "vänta", "det behövs inte", "vissa behöver kämpa mer än andra, jag är en av dem", "det är bara mat", "jag vet hur det smakar", "det är bara mat", "vänta", "nej, jag behöver det inte". Tack Olga som tjatat in detta i mitt huvud 😉
 
Om 60 dagar åker jag utomlands, och till dess ska jag gå ner några kilo och bli lite starkare! Som en egen liten utmaning. 😘
 
Imorgon ska jag ta bilder att jämföra med 💪🏼
Hallå på er! 🖤

I söndags gick jag i mål på sista momentet på min Icaklassiker, nämligen Vasaloppet - 9 mil skidor/crosstrainer/stakmaskin/stavgång. Jag jag kört lite skidor, men mest crosstrainer. Det har oftast blivit så sent när jag kunnat ta mig iväg att träna, och då törs jag inte riktigt köra på skidspåret. Jag har ju ungefär ingen taktik alls, och det tar sååå lång tid för mig. Men nu hoppas jag att jag ska ta mig ut i skidspåret mer när jag inte har någon tidspress/sträcka att ta mig. 
Jag är så stolt över att jag faktiskt klarat av alla moment, och skidåkningen var jag mest nervös över. Jag är i mååååål! Så skönt. Sista passet blev 1,5 mil på crosstrainern. Jag hade rejäl träningsvärk redan innan, och som ni vet brukar mina fötter domna bort när jag kör crosstrainer. Efter 70 minuter märkte jag att fötterna blev bättre om jag lutade mig mer bakåt. Men det blev så tungt och ont i resten av kroppen. 
Jag trodde att det skulle ta närmare två timmar för dessa 1,5 milen, men det gick så bra, så efter en timme, 24 minuter och 28 sekunder var jag färdig!